Den mystiske mannen som knackade på dörren...
Tunnelbanans mest berömda spöke finns vid Covent Garden-stationen vilken fortfarande har gammeldags hissar och trappor upp till gatuplanet. Bakgrunden är att en tjänsteman vid stationen, Jack Hayden, sent en kväll i slutet av 1940-talet jobbade på sitt kontor vid stationen. Plötsligt trycktes dörrhandtaget ner och Hayden ropade: ”Ingen ingång här – använd trapporna!” Detta i tron att besökaren tagit fel på dörr. Denna öppnades ändå och en man klädd i en gammaldags, grå kostym och filthatt visade sig. Innan Hayden hunnit fram till dörren hade den mystiska gestalten vänt om och börjat gå ner för spiraltrappan mot perrongen. Innan han nådde dit såg dock Hayden hur gestalten helt enkelt löstes upp i tomma intet! 1970 visade han sig igen för en förskrämd tunnelbanearbetare – som omgående begärde förflyttning! Enligt sägnerna skall mannen i den grå kostymen vara William Terriss, den berömde skådespelare som mördades av Richard Price 1897.

Terriss i tobaksaffären

Tunnelbanestationen vid Covent Garden öppnades dock först 1907, alltså åtskilliga år efter mordet på Terriss. Men det låg faktiskt en tobaksaffär på platsen under 1800-talets slut och där brukade Terriss handla!
En annan händelse inträffade 1904 när ett antal tunnelbyggare skall ha flytt sedan man sett ett spöke vid arbete på linjen Lothbury och Moorgate. Och på Bank-stationen lär det då och då förekomma en obehaglig liklukt, vilken förmodats komma från någon gammal pestkyrkogård som legat i närheten. Ett faktum som dock motsäges av att tunnelbanan går för djupt för att detta skulle vara ens möjligt.

Den gamla kvinnan på perrongen

”Spökrikt” är det också på Aldgate-stationen i East End där flera övernaturliga upplevelser till och med skrivits in i stationens löpande dagbok. Mystiska steg och visslingar hörs och i början av 1950-talet visade sig en gammal kvinna som även vidrörde en av arbetarna på stationen. Denna händelse väckte viss uppmärksamhet eftersom mannen senare genom en olycka på stationen fick 20 000 volt genom kroppen. Han avled efter en tid av sina skador. Men kunde innan dess berätta att den gamla damen dykt upp igen och genom att röra vid honom fungerat som en jordad kabel!

MISSA INTE: London Transport Museum, The Piazza, Covent Garden. (tunnelbanestation: Covent Garden) Här finns det mesta om tunnebanan och andra transportgrenars historia i London. I museeishopen finns också en mängd bra böcker och tidskrifter. Åk gärna också till Baker Street (tunnelbanestation: Baker Street) som är en av de äldsta och vackraste stationerna. I närheten ligger för övrigt också Sherlock Holmes’ museum (221b Baker Street – förstås!!).

STATIONER SOM KANSKE INTE INNEHÅLLER SPÖKEN MEN LIKVÄL ÄR STÄNGDA DÄR NERE I UNDERJORDEN FINNS DET GOTT OM:
Stängda stationer på stängda linjer:

Aldwych (Picadilly) 1907-1994
Stationen byggdes på den tomt där den gamla Royal Strand Theatre fanns mellan 1858-1905. Stationen hette Strand fram till namnbytet 1915 och blev en pendel för teaterbesökare med bland annat sena teatertåg. Söndagstrafiken lades ner 1918 och eftersom denna återvändslinje aldrig fick någon förlängning var antalet resande lågt. Den 22 september stängdes stationen och användes under Andra världskriget som skyddsrum.En del skatter från Brittiska muséet förvarades också i tunnlarna. Lite märkligt öppnade stationen åter 1946. Under restane av sin ”livstid” levde stationen ständigt under nedläggningshot, men dödsstöten kom först 1993. Då behövdes de gamla hissarna bytas ut, men med bara 450 resande dagligen var detta inte ekonomiskt försvarbart. Idag används stationen ofta som ”experiment-station” för London Transport och som visningsstation.
Brill (Metropolitan) 1899-1935
Granborough Road (Metropolitan) 1891-1936
Hammersmith el Grove Road (H&C) 1877-1907
Hounslow Town (District) 1883-1909
Stationen var temporärt stängd mellan 1886-1903. Stängdes slutligen när en ny station byggdes 1909. Användes senare som buss-station fram till 1954.
Quainton Road (Metropolitan) 1891-1948
South Acton (District) 1905-1959
Ännu en pendellinje som kallades te-linjen eftersom den var så kort att förarnas te-vatten kunde koka upp medan man körde en tur och retur-resa. Stängdes den 28 februari eftersom antalet resande inte räckte. Idag finns inte många spår kvar av stationen.
Verney Junction (Metropolitan) 1891-1936
Waddesdon (Metropolitan) 1897-1936
stationen hette Waddesdon Manor till 1920
Waddesdon Road (Metropolitan) 1899-1935
stationen hette Waddesdon till 1920
Westcott (Metropolitan) 1899-1935
Winslow Road (Metropolitan) 1891-1936
Wood Siding (Metropolitan) 1899-1935
Wotton (Metropolitan) 1899-1935

Stängda stationer på öppna linjer:

Blake Hall (Central) 1957-1981
Brompton Road (Picadilly) 1906-1934
”Passing Brompton Road” (sv: ”Vi passerar nu Brompton Road”) var i början av seklet ett lika stort kult-uttryck som dagens ”Mind the Gap,” vilket fortfarande strömmar ur högtalarna vid några, inte ombyggda, stationer. Allt för att de resande inte skall snubbla i det decimeterstora gapet mellan tåget och perrongen.
Brompton Road byggdes 1906, men låg alltför nära stationerna Knightsbridge och South Kensington. Därför dröjde det bara några år innan de flesta tågen inte längre stannade och när man passerade stationen markerades detta bara genom att man ropade ut: ”Passing Brompton Road.” Något som faktiskt också blev titeln på en populär West End-musical. 1934 stängdes stationen för gott! Lite kuriosa är att även ”Mind the Gap” blivit titeln på en nyskriven musical som hade premiär hösten 1999!
I gatuplanet till Brompton Road kan fortfarande en av ingångarna till stationen ses. Den finns på den östra sidan av Cottage Place, nära korsningen med Brompton Road.
City Road (Northern) 1901-1922
Var belägen mellan nuvarande stationerna Angel och Old Street. När linjen skulle inlämnas i Northern Line var tunnlarna för små och därför stängdes stationen. Under Andra världskriget byggdes stationen om till ett skyddsrum.
Down Street (Mayfair) (Picadilly) 1907-1932
Med bara 500 meter till stationerna vid Hyde Park Corner 550 till Dover Street användes statione alldeles för lite. 1909 stannade inte alla tågen och 1918 stängdes den på söndagar. När Picadillylinjen skulle byggas om stängdes Down Street där det sista tåget avgick den 21 maj 1932. Under Andra världskriget användes den stängda stationen av myndigheterna. Stationen är fortfarande synlig ovan jord.
Marlborough Road (Metropolitan) 1868-1939
Byggdes om till en kinesrestaurang!
South Kentish Town (Northern) 1907-1924
Stationen stängdes på grund av en strejk den 5 juni 1924 och öppnades aldrig igen eftersom trafiken inte ansågs tillräckligt stor.
Lord’s (St John’s Wood Rd) (Metropolitan) 1868-1939
Stationen vid Cricket-stadion hette Lord's bara under knappt sex månader, sedan stängdes den för att ersättas av en annan på Bakerloo-linjen.
St Mary’s (Metropo/District) 1884-1938 Denna East End-station öppnades som St. Mary's(Whitechapel) och ändrade namn till St Mary's(Whitechapel Road) i januari 1923. Lyckade aldrig får någon större trafik och stängdes definitivt den 1 maj 1938.
White City (Wood Lane) (H&C) 1908-1959
Öppnades för den Fransk-brittiska utställningen 1908 och låg mellan stationerna Sheperd's Bush och Ladbroke Grove.Var endast avsedd som en temporär historia och byggdes därför helt i trä, men blev betydligt mer långlivad. Visserligen stängdes stationen mellan 1914 och 1920 när den öppnades som White City. Den 24 oktober 1959 stängdes statione för gott efter en brand.
York Road (Picadilly) 1906-1932
Låg mellan King's Cross och Caledonian Road och stängdes tillfälligt under genralstrejken 4 maj 1926. Men återöppnades och levde i ytterligare sex år innan lönsamheten blev för dålig.

Flyttade stationer

British Museum (Central) 1900-1933
införlivades i en utbyggd Holborn-station på Picadilly Line.
King William Street (Northern) 1890-1900
Införlivades i en utbyggd Bank-station. King William var när den öppnades den nordligaste terminalen av den första elektriska tunnelbanedelen, The City and South London Railway som förband City med Stockwell och hade en 1500 meter lång tunnel under Themsen. När linjen förlängdes norrut år 1900 kunde inte stationen och tunnlarna infogas i den nya linjen och stationen stängdes. 1933 revs stationsentrén men under Andra världskriget användes den underjordiska delen som skyddsrum och det lär fortfarande finnas krigstidsposters på väggarna.
Osterley & Spring Grove (Picadilly) 1883-1934
flyttad och omdöpt till Osterley. Den ursprungliga stationsbyggnaden finns dock kvar och är numera byggnadsskyddad.
Park Royal & Twyford Abbey (Picadilly) 1903-1931
flyttad och omdöpt till Park Royal
Sheperd’s Bush (H&C) 1864-1914
flyttad
Swiss Cottage (Metropolitan) 1868-1940
Stängdes för att ge plats för en ny station med samma namn. Ingången var genom en arkad och blev senare ett shoppingcentrum.
Tower Hill (District) 1884-1967
Stationen som kallades Mark Lane till 1946 införlivades i en nybyggd Tower Hill-station
Wood Lane (Metropolitan/Central) 1908-1947
Flyttad och omdöpt till White City. Öppnades 1908 för att understödja resandeströmmen till den fransk-brittiska utställningen på White City. 1920 byggdes två nya perronger för att ansluta till den nybyggda Central Line. Men 1947 byggdes en ny station till denna linje, den nuvarande White City–stationen. Från Wood Lane kan man ännu se den gamla stationsbyggnaden.

Stationer som inte byggdes färdigt

North End (Northern Line) 1906
Stationen byggdes inte ens klart, för när perrongerna och en del av trapporna var klara avblåste ägarna, Hampstead Tube Company projektet sedan området Hampstead Heath blivit allmänning och byggandet inte kunde fullföljas. Vid korsningen mellan Hampstead Way och North End Road skulle enligt planerna nedgången ha legat till denna extremt djupa station, 60 meter ner i marken. Efter 50 år kom ändå spökstationen till användning under några år. Detta sedan ledningscentralen för att kontrollera tunnelbanans översvämningsdörrar vid ett eventuellt kärnvapenanfall förlades dit. Än idag lär man kunna se en skymt av stationen när tunnelbanetåget rusar mellan stationerna Hampstead och Golders Green. Ett mer folkligt namn på ”stationen” var också ”Bull & Bush” efter en pub i närheten, vilken tunnelrallarna brukade besöka mellan arbetspassen i början av 1900-talet!

GÅ TILLBAKA TILL ETTAN

Vill du läsa om tunnelbanans historia - klicka här!
Spökar det på Covent Garden-stationen?
Vem är det som knackar på dörren och går i trappan?
Stationen på Brompton Road stängdes 30 juli 1934.
Stationen Tower of London stängdes 1884.
Stationen St Marys (Whitechapel) stängdes 1938.
Stationen White City stänges 25 oktober 1959.
Stationen King William Street stängdes 25 februari 1900.

Fakta om Londons tunnelbana:

* Högsta punkten på tunnelbanesystemet är AMERSHAM på Metropolitan Line belägen nästan 170 meter över havsytan.

* Lägsta punkten, 23 meter under ytan nås strax söder om WATERLOO-stationen på Northern line.

* Djupaste stationen är HAMPSTEAD som finns 65 meter under markytan.

* EPPING (Central Line) är den geografiskt nordligaste stationen, MORDEN (Northern Line) den sydligaste, UPMINSTER (District Line) den östligaste och AMERSHAM (Metropolitan) den västligaste.

* Den längsta sträckan man kan åka utan att behöva byta tåg är på Central Line mellan WEST RUISLIP och EPPING., totalt strax över 50 kilometer.

* Längsta sträckan mellan två stationer är mellan CHESHAM och CHALFONT & LORIMER på Metropolitan Line. Över 6 kilometer.

* Kortaste sträckan är 250 meter mellan stationerna LEICSTER SQUARE och COVENT GARDEN. Räknar man in hissar och rulltrappor går det faktiskt snabbare att gå den här biten ovan jord.

* Mest välbesökta tunnelbanestationen är VICTORIA tätt följd av OXFORD CIRCUS. Bägge med över 85 miljoner resande per år! Trea är CHARING CROSS, alla stationerna på Victoria Line.